Tältnatten

Här kommer en redogörelse för hur min tältnatt var. Lite väl sen kanske men här kommer den iaf. Och jag ska ladda upp bilder så fort jag kan.

Jag och min kompis Marie-Helen möttes uppe hemma hos mig. Vi letade fram ett par längdskidor till henne och snörde på oss pjäxorna och skidorna och gjorde oss redo för avfärd. Ryggsäckarna var packade och klara och fyllda med tält, sovsäck, liggunderlag, varma kläder, ficklampa grillkorv och torr ved. Klockan var 18.30 och det var beckmörkt ute. Min familj skakade på huvudet och slog vad om vilken tid vi skulle vara hemma åter i värmen igen. Men vi var bestämda och begav oss iväg. För att spara på batteriet (som vi precis innan vi skulle åka iväg kom på att vi måste ladda upp) på ficklampan så hade vi den bara tänt i nedförsbackarna. För som dom ovana skidåkarna vi är så var det där vi hade mest problem med att hålla oss på benen. Vi klarade oss med bara en vurpa, och vi upptäckte att med fullpackade ryggsäckare så är det inte bara bara att ta sig upp på benen igen. Men det gick med lite assistans utav varandra. :)
En timme senare, efter pulsande i en massa pudersnö genom skogen så var vi framme vid den tänkte lägerplatsen. Min oroliga far & min bror mötte upp oss på fyrhjulingen med en spade och hjälpte oss att skotta upp en lägerplats. Sen sätte vi upp tältet och gjorde en brasa. Åter själva i mörkret satte vi oss tillrätta och plockade fram grillkorven för att få i oss lite välförtjänt näring. Det var riktigt mysigt att sitta i värmen utav brasan och äta korv och prata. Dock började jag tröttna ordentligt på mörkret. Tappade vi något tog det minst 5 minuter innan vi hittade det igen. Jag kände mig handikappad och fumlig. Och röken från brasan följde oss vart vi än tog plats och sved i våra ögon. Jag frös om fötterna och försökte värma dom vid brasan, men pjäxorna, som var de enda par skor jag hade med, mig smälte i värmen. Jag började fundera på vad det egentligen är med detta liv som jag tycker är så underbart? Jag kom inte på något svar...men underbart är det.
När kylan och tröttheten gjorde sig påmind på riktigt så hoppade vi oss varma för att sen krypa ner i tältet. Efter några minuters fumlande i mörkret så var vi äntligen på plats i varsin sovsäck. Då var det varmt. Men när vi vaknade 01.10 så var det inte alls varmt. Det var så kallt så jag visste inte riktgit vart jag skulle ta vägen. Och mörkt. Jag tror jag tyckte att mörkret var värre än kylan. Jag är inte mörkrädd men det var jobbigt. Jag såg absolut ingenting. Jag och Marie-Helen låg tysta i en halvtimme och försökte somna. Det gick inte. Så med tanken att kylan klarar jag, men mer mörker fixar jag inte, så kastade vi in handduken och begav vi oss hemåt igen. Väl hemma i värmen kröp vi ner i sängarna och jag sov med lampan tänd. :)

Ja, det var min tälttur det. Jag fick inte testa en helnatt. Men iaf en halv. Och jag vet att jag tänker göra ett nytt försök snart igen. Men den gången ska jag inte grilla korv, jag ska laga mat på spritköket. Jag ska ha inte ha en sommarsovsäck, jag ska ha en riktig dunsovsäck. Och jag ska se till att min pannlampa fungerar. Du borde de väl sluta lite bättre?
Men underbart roligt och härligt hade vi det.

Attraper le moment!
/Em

Tältplaner

Någon skidtur hanns inte med idag, värmen inomhus lockade alldeles för mycket.

På fredag har jag och en kompis (se bilden; min blivande tältkompis) planerat att vi ska övernatta i tält utomhus. Mest för att jag vill testa och se hur jag fixar en kall natt ute. Och det kan ju bli ganska mysigt. Vi ska skotta upp en plats, sätta upp tältet och göra en brasa och grilla korv och dricka the. Jag längtar.

Atrapper le moment!

/Em

Pudersnö

Jag hittade mina gamla pjäxor...2 storlekar för små va dom. Hur jag än försökte så fick jag inte ner fötterna i dom. Så jag tog på mig ett par jättetjocka sockar istället å satte på mig pappas pjäxor istället. Även om spannet var alldeles för hårt å skidorna alldeles för långa så funka det. Sen begav vi oss ut på skogsvägen och det gick bättre än förväntat, så länge det var platt och rakt. Nedför åker skidorna fortare än resten av min kropp vilket resulterar att jag sätter mig på rumpan. Och svänga kan jag inte, hur jag än gör så fortsätter skidorna rakt fram, vilket det resulterade i att jag åkte rakt in i skogen.

Men det gick iaf. :) Så efter en timmes åkning kom jag hem trött och varm och där står pappa glatt och berättar att han har vart och kört spår med snöskotern ute på gärdet bakom mitt hus. (bild: här bakom mitt hus var det han hade kört upp spår) Så han ville att jag skulle testa och åka ett par varv där. Så det fick bli en halvtimmes åkning där i en halvmeter pudersnö. :S Det var jobbigt...för varje steg jag tog så sjönk jag 2 dec...och jag ramla, hela tiden. Men i pudersnö landar man mjukt iaf.

Härligt var det, imorn blir det en tur till innan jobbet.

Atrapper le moment!

/Emelie

Skidtur?

Idag ska jag försökte ta mig en tur på längdskidor. Det är nog 10 år sen jag stod på ett par sist. Försökte en gång för 3 år sen men det räckte med att titta på skidorna så ramla jag omkull. Sen vet jag inte ens om dom gamla pjäxorna passar fortfarande. Men det gäller att testa så får jag se. Det gäller väl bara att öva öva öva så ska det nog gå tillslut. Broder ska följa med ut som moraliskt stöd fast utan skidor. Då har jag nån som fångar upp mig när jag stuper. Längdskidor borde ha samma bredd som slalomskidor...då vore det lättare att hålla balansen. :)

Sen blir det till att sätta sig framför brasan i värmen och plugga franskan. Får se om Shiva är lika sugen på att vara med mitt uppe i allt som hon var när ajg pluggade juridik. :)

Det är himla roligt att äntligen vara igång med kursen. Jag hoppas att jag hinner lära mig så mycket som möjligt på dom här tolv veckorna. Ska jag jobba i Chamonix så är det mycket välbehövande att kunna språket...självklart.

Atrapper le moment!

/Emelie

Första inlägget

Okej, nu har jag oxå fallit in i bloggvärlden...så många tankar å planer som surrar i mitt huvud om nätterna så tänkte att det lika är lika bra att jag skriver ner dom så dom inte försvinner. :)


Sen får vi väl se framöver om det blir något läsvärt eller om det bara blir en massa struntprat...

På bilden: jag tittar utöver Besseggen

Det som surrar i mitt huvud just nu är Fjällfesten 2009...väntar på att Utemagasinet ska dimpa ner i brevlådan så jag får mitt prenumenations nummer så jag kan boka Fjällpasset. För som prenumenant är det 200:- billigare. Alltid något.


Det är jag och min bror som ska åka iväg och njuta utav skidåkning, randoneeturer, vandring, snowkite, klättring och intressanta föreläsningar av Renata Clumska och Ola Skinnarmo.


Dessutom blir det första gången jag tältar på vintern. Har hållt mig till sommarhalvåret tidigare, även omd et vissa dagar har vart otroligt kallt även då enligt min mening. Men ska jag klara ett antal (många många) nätter i tält på Grönland så är det väl bara att sätta igång.





Grönland är en annan tanke som surrar i mitt huvud om nätterna. Måste se till att lägga upp ett ordentligt träningschema först å främst så jag hittar fysiken. För visst vore det ett fantastiskt äventyr om jag fick det till att gå i lås. Men mycket som ska klicka med både fysik, pengar och tid. Så mycket jag vill göra....





Men nu är det Fjällfesten som gäller först och främst. Och dessutom har jag börjat läsa franska idag så det gäller att plugga där oxå. Sen gäller det att hålla tummarna (garder les doigts croisés!) riktigt ordentligt för att jag ska komma in på Fjäll- på vildmarksledar-utbildningen.





Så som sagt, mycket tankar blir det. Men nu ska jag iaf försöka sova!





Atrapper le moment!


/Em